Vad mycket tankar jag har haft som har snurrat i mitt huvud efter telefonsamtalet! Jag har aldrig riktigt känt att "det här är den perfekta familjen" och magkänslan har inte heller varit så bra men jag har varit villig att ge dem en chans. Jag har mest tänkt "ska jag chansa på att det här är rätt familj och åka eller ska jag chansa på att den rätta familjen kommer sen och vänta?". Det känns så stressigt också eftersom jag inte har något jobb och allting har tagit så mycket längre tid än vad jag hade kunnat tänka mig. I alla fall så skickade jag iväg ett mail till mamman igår kväll med lite frågor och mina tankar efter samtalet och nu på morgonen har jag fått ett svar. Hon skrev att hon tyckte att jag verkade som om jag skulle bli en bra aupair men att vi inte var "the right match". Hon skrev att hon trodde att jag skulle bli gladare av att bo lite mer lantligt och närmare naturen. Det är ju så jag känner också men jag försöker att ge andra levnadssätt en chans och vara mer öppen. Men tydligen så går inte det så bra! Förmodligen kommer denna match försvinna och jag är tillbaka på ruta ett igen. Men jag tyckte att det var bra att jag äntligen fick prata med en familj igen.
Ja då har jag pratat med mamman i familjen. Det gick jättebra med engelskan och jag förstod henne bra också så det kändes skönt! Hon verkar jättetrevlig och snäll. Vi pratade i ca 40 min sen var vi tvungna att sluta för hon skulle hämta den äldsta sonen på skolan. Men vi bestämde att vi skulle maila resten av frågorna. Jag tycker att det känns ganska bra, det jag är lite fundersam på är att de inte är friluftsintresserade och att det inte finns direkt någon möjlighet att hålla på med det i närheten. Får se vad som händer när vi har mailat, jag har åtminstone mycket att fundera på...
Jag har fått ett mail av mamman! Äntligen någon som hör av sig! Hon berättade lite om familjen och skrev att hon ville prata med mig så vi ska bestämma en tid som passar. Jag tror att det skiljer bara 5 timmar så det är ju lite bättre tidsskillnad. Så nu ska jag förbereda en massa frågor inför samtalet och hoppas på att det kommer att gå bra! Det var länge sedan jag pratade med en familj nu...
Jag har fått en ny matchning! Det är en familj som bor utanför Washington DC och har tre barn. En son på 2 år, en dotter på 4 år och en son på 5 år. Det känns ganska bra. Jag tror att jag har lärt mig att inte hoppas för mycket! Nu är det bara att vänta och se om de hör av sig, som vanligt!
Idag kommer jag förmodligen att gå och titta mailen väldigt ofta! Jag hoppas att det går lika fort att få en ny matchning som förut...
Igår lekte Wilma och Karin bondgård och det är så roligt att se vilken fantasi barn har! Jag hade en grösaksätande gris inne på min toalett som då var svinstia! Sen så hade jag två hönor i sängen varav en av dem värpte ägg. Och det var inte vilka hönor som helst utan de var gjorda av stickade sockar och gula diskhandsar! Dom är så roliga ibland=)
Jag har gått omkring och väntat på att familjen ska försvinna från min sida hela dagen. Jag ringde CC vid tvåtiden och de skulle påminna de i Bostonkontoret. Och nu så har de äntligen försvunnit! Så jag hoppas att jag får en ny matchning snart!
Idag har jag blivit medlem på facebook och jag har egentligen ingen aning om hur det fungerar men jag lär väl lära mig såsmåningom!
Nu är det spännande igen och jag hoppas så oerhört mycket att det är den rätta familjen som jag kommer att bli matchad med nu...
Fortfarande kallt ute... Det är så synd för det är så underbart fint väder ute så man vill ju inget annat än att gå ut men det är inte så kul när det är så kallt.
Familjen har inte försvunnit från min sida än så jag väntar väl lite till sen ringer jag till CC så de kan påminna dem i USA. Jag vill jag få en ny matchning så fort som möjligt!
Idag är det så kallt ute så termometern vill inte ens visa hur kallt det är! Så det lär ju vara åtminstone -30 grader ute vilket betyder att jag kommer att stanna inne idag!!!
Jag ska ringa till CCoch tacka nej till familjen snart. Jag tycker inte om det för jag vet att de vill att man ska prata med familjen först men jag vill inte vänta i en vecka och så kanske det inte blir någonting ändå. Har trots allt väntat i fyra dagar på att en familj som jag inte tror passar mig ska höra av sig. Hoppas så otroligt mycket att nästa matchning blir bra...
Familjen har fortfarande inte hört av sig. Om jag inte har hört någonting imorgon tänker jag ringa till CC och tacka nej. Eftersom det inte kändes så bra från början så tycker jag att det är onödigt att vänta i en hel vecka och de kanske inte ens hör av sig alls. Jag vill ju bli matchad med en ny familj så snart som möjligt. Men jag tänker ge dem 4 dagar att höra av sig, då har jag åtminstone gett dem en chans...
Varför har det blivit så kallt igen?! Det finns inte så mycket att göra när det är -28 grader ute. Hoppas att det blir varmare till på onsdag för då har jag kanske tänkt åka till farmor och farfar och rida på Alto. Men det går ju inte om det är för kallt.
Dagen kommer nog mest bestå av läsning för min del. Sen ska jag hämta Wilma när hon slutar. Tänkte titta lite på OS också om de visar något roligt.
Då var jag hemma efter en dag hos Irene. Det har gått jättebra. Det var som sagt en överraskningsdag för hennes mamma som fyller år imorgon och jag skulle hjälpa till med middagen. Det var mycket att göra men jag tycker att vi klarade det kanonbra! Jag vart nöjd med tårtan också och jag tror att de vart det med för jag fick mycket beröm! Bild kommer imorgon...
Åh vad less jag blir. Nu när jag och mamma kom hem efter att ha skjutsat Wilma till Krokom så upptäckte jag att jag hade fått mail där det stod You have a match. Så tydligen har den andra familjen redan försvunnit och jag har fått en ny. Den känns inte alls lika bra. Jag som var så glad att den andra låg lite mer ute på landet och så får jag nu en matchning där de bor i en förort till New York. Jag kände direkt "nej det passar inte mig" men jag antar att jag måste ge dem en chans. Men det bästa vore om de tackar nej. Jag känner mig bara så less just nu...
Vad bra det känns att jag har en matchning igen! Allt känns så mycket mer hoppfullt! Tror att det är en bra familj men man får inte ut så mycket av den lilla information man får. Hoppas att de hör av sig...
Imorgon ska jag till Irene där det hålls en överraskningsdag för Irenes mamma. Jag ska hjälpa Irene med middagen och framför allt tårtan. Jag har därför gjort något som jag inte har gjort på väldigt länge idag, nämligen marsipanrosor och blad. Det gick sådär, marsipanen var väldigt svår att arbeta med men jag tror att resultatet blev okej. Får se om jag ska göra några fler senare, kan alltid vara bra att ha några i reserv om någon går sönder. Sen så gäller det att lista ut hur själva tårtan ska dekoreras. Men jag och Irene kommer nog fram till någonting imorgon...
Jag trodde inte att det var sant när jag tittade mailen nyss och såg att jag hade fått en matchning! Det är en familj som bor 1 timme utanför New York och när man tittar på kartan så verkar det ligga lite ute på landet så det känns ju bra. De har två barn på 3 och 5 år så det känns också bra. Enda problemet är att jag tror att de inte behöver någon aupair förrän i juli och det är lite sent. Får se om de hör av sig men är det som med alla andra matchningar så försvinner de ju! Men jag försöker vara possitiv och jag ska självklart ge dem en chans eftersom att det känns ganska bra om man jämför med den förra matchningen som inte alls kändes så bra. Jag hoppas att de hör av sig så att jag får prata med dem åtminstone...
Idag klev jag upp tidigt och tog bussen till krokom där jag mötte Irene för att åka skidor. Vi åkte till Näldsjön och fikade och sen åkte vi tillbaka hem till henne. Det var jättehärligt! Sen tog vi en tur in till stan och åkte lite skridskor men vi åkte bara en liten stund för man fick så ont i fötterna. Det har allt som allt varit en toppendag med min bästa kompis! När jag kom hem såg jag att jag hade fått två mail och trodde att jag äntligen hade fått en matchning men till min stora besvikelse så var det bara reklam. Jag börjar bli otålig nu, jag vill att det ska hända något!
Idag har jag bara varit hemma. Jag och Wilma tog en liten skidtur runt hammarbacken men det slutade inte så bra! Hon lyssnade inte på vad jag sa och blev sur och tjurade hela vägen hem, men det är sånt som händer! Jag är ganska van. Imorgon ska jag till Irene och vi ska åka skidor och kanske skridskor. Hoppas att det blir bra väder! Jag har inte fått någon ny matchning än. Det har bara gått typ två dagar och jag är redan otålig. Men jag är ju så van att det har kommit nya matchningar på en gång. Men nu kanske de letar efter en familj som verkligen passar mig så jag hoppas att de hittar en!
Upptäckte för en stund sedan att det är The Presidents day i USA vilket betyder att det är en röd dag och att de inte jobbar. Alltså har jag gått och väntat på en matchning som inte kommer att komma idag. Får helt enkelt hoppas på en matchning imorgon istället...
Idag har jag bakat bullar. Vi får se hur de smakar för jag provade ett nytt recept och då skulle man använda vaniljkesella istället för smör i fyllningen. Det gick faktiskt riktigt bra att baka denna gång, de senaste gångerna som jag har gjort bullar har de inte alls blivit bra.
Om några timmar kan jag börja hoppas på en matchning för då är det morgon borta i USA. Hoppas verkligen att det blir någonting bra!
Igår spenderades dagen på badhuset. Det var roligt även fast man blir less ganska fort. Med tre barn som vill springa från den ena bassängen till den andra hela tiden blir man ganska trött! En bra sak är ändå att man har en anledning att vara i barnpoolerna där det är varmast!
Idag ska jag baka semlor. Det blir första gången jag gör det hemma, annars har jag bara gjort det på skolan. Så det ska bli spännande att se hur de blir och smakar! Jag är egentligen inte så förtjust i semlor men förra året när jag smakade en semla på kebnekaises fjällstation så tyckte jag att det var riktigt gott!
Jag längtar till imorgon för då är det måndag vilket betyder att det kan komma matchningar igen! Det är så jobbigt att gå hela helgen och veta att det inte kommer att hända någonting. Men imorgon hoppas jag att det kommer en toppenmatchning!
Imorse när jag vaknade var San Francisco-familjen borta vilket kändes ganska bra ändå för det kändes som om det inte var rätt familj. Nu ikväll såg jag att jag hade fått en ny matchning och oturligt nog så känns den inte så bra heller. Först och främst är pappan svensk och så står det att de helst vill ha en au pair från stockholm eller göteborg och det är jag ju verkligen inte! Sen så bor de i en slags lägenhet 5-10 minuter från new york. Om de är kvar imorgon så kommer jag att ringa till CC och tacka nej till den här familjen. Det är jobbigt för jag känner mig så kräsen men när man tänker efter så är det ju familjerna som har tackat nej förut. Jag anser att även om familjen är toppen så spelar det ganska stor roll vart och hur de bor. Jag tror att det skulle bli en alldeles för stor omställning för mig att bo i en lägenhet i en storstad med tanke på att jag nu bor ute på landet med jättefin natur runt omkring. Det känns tråkigt men jag får hoppas på en bättre matchning nästa gång...
Igår ringde Ida på CC och sa att hon tyckte att jag skulle göra en video och ladda upp på min sida. Hon berättade att vissa familjer tackade nej på en gång om man inte hade någon video. Jag hade tänkt klara mig utan att göra en men eftersom det är lättare att få en familj så är det vad jag har gjort idag. Det känns så konstigt att sitta och prata framför en kamera. Jag försökte filma med min webcamera först men jag fick inte till något ljud så jag fick använda min kamera och då vart kvaliten inte så bra. Men jag hoppas att det duger ändå...
Igår försvann Seattle-familjen, jag förstår inte varför för det verkade ju som om de var intresserade men de var borta ändå. Jag kände mig lite besviken för det kändes som om det verkligen var en familj som skulle passa mig. Imorse hade jag i alla fall fått en ny matchning, men när jag läste om denna familjen var magkänslan inte så bra. Den största nackdelen är väl att de bor mitt inne i San Francisco och jag vet inte om jag skulle trivas att bo mitt inne i en storstad. Men jag ska ge dem en chans om de hör av sig. Jag är jätteglad att det kommer matchningar så fort men det känns så meningslöst när de bara försvinner hela tiden. Vi får se om denna familj hör av sig, de kanske känns som en toppenfamilj efter att jag har pratat med dem. Jag förstår om ni börjar bli less på att läsa om alla mina matchningar men det är allt som snurrar i mitt huvud just nu. Och ni skulle bara ana hur less jag börjar bli! Jag vill ju bara hitta en bra familj och åka iväg så att jag kan starta mitt äventyr!
Nu har Seattle familjen kommit tillbaka på min sida utan att jag behövde prata med CC. Så jag vet inte om det var familjen som ville att vi skulle bli matchade igen eller inte? De borde ju höra av sig tycker jag. Jag är lite orolig att de inte behöver någon aupair förrän i april eller juni. April kan jag vänta till om det är en jättebra familj men juni känns lite länge. Vi får se vad som händer. Jag vill bara prata med med dem så jag kan ställa mina frågor och få en bättre bild av hur de är som familj. Det jobbiga är att det skiljer 9 timmar mellan oss så det är lite svårt att veta när dom kan ringa. Men tidigast vid 17-18 tiden så jag måste vänta hela dagen innan jag kan hoppas på ett samtal...
Här kommer lite bilder från min och Wilmas skidutflykt idag. Det gick jättebra att åka, Wilma vart lite less på slutet men då hade vi varit borta i över två timmar.
Jaha då var nästa familj borta... Fast jag anar att den försvann automatiskt som den förra familjen. Jag ska ringa och prata med CC imorgon. Det kanske är något konstigt med min ansökan? Jag har ju läst om de som har haft jättemånga matchningar innan de hittade den rätta värdfamiljen men jag trodde aldrig att det skulle ta så här lång tid för mig. Men jag fortsätter att hoppas på att den rätta familjen kommer snart...
Idag ska jag och Wilma ut på en skidutflykt. Vi ska ta med oss fika bestående av varm choklad och bullar så det ska bli gott. Det verkar bli fint väder också så det kan nog inte annat än bli bra det här:)
Jag har inte hört någonting från familjen ännu... Det börjar kännas som om jag aldrig kommer att få en värdfamilj! Tålamod gäller det att ha! Idag hämtade jag Wilma när hon slutade så jag har spenderat större delen av dagen med henne. På eftermiddagen gick vi ut och byggde en snögrotta vilket var väldigt roligt. Sen satte vi oss där inne för att överraska mamma när hon kom hem från jobbet men när vi hade väntat i en kvart så blev vi lite less och frös så vi gick in! Strax efter kom hon förstås hem. Imorgon tror jag att det kommer lite släkt hit för att fira min födelsedag så det ska bli roligt. Nu ska jag fortsätta läsa Gracelin O´Malley som är en jättebra bok...
Jaha, familjen hade tydligen tackat nej och det känns tråkigt. Nu har jag dock fått en ny matchning som säkert är bra men magkänslan säger kanske. De bor tydligen mitt inne i Seattle i delstaten Washington. De har två döttrar på 2 och 4 år och det känns okej. Pappan i familjen är svensk och jag vet inte riktigt vad jag tycker om det, Av vad man har hört så får man ju ut mest av den amerikanska kulturen om man bor i en helamerikansk familj. Jag ska ge dem en chans i alla fall om de hör av sig. De verkar vara en ganska aktiv familj så det låter ju bra. Jag måste nog låta allt sjunka in lite, är nog fortfarande lite besviken över den andra familjen så jag är inte riktigt koncentrerad på denna. Vi får se vad som händer...
Nu är familjen borta... Det kändes jättejobbigt när jag såg det. Jag började fundera varför de tre senaste familjerna hade tackat nej och bestämde mig för att ringa och fråga CC om de kunde se det. Så jag pratade med Ida på CC och tydligen var det så att de hade tagit bort den här matchningen automatiskt eftersom vi inte hade haft någon kontakt med varandra, så det var inte familjen som hade tackat nej. Eftersom jag fortfarande var intresserad så skulle hon skriva det och fråga familjen om de också var det, i så fall så skulle de komma tillbaka på min sida. Så det hoppas jag på! Min gissning är att familjen inte har varit hemma så att de inte har sett matchningen för annars bode de ju ha kontaktat mig eller tackat nej. Jag hoppas verkligen att jag åtminstone får prata med dem, det skulle kännas jobbigt om de försvinner nu eftersom det här känns som den bästa matchningen hittills...
Jag har fortfarande inte hört någonting från familjen men de är kvar på min sida åtminstone. Jag väntar spänt på att de ska höra av sig. Jag ringde och pratade med CC för en stund sedan och sa att jag var intresserad av familjen och jättegärna ville prata med dem så de skulle meddela dem i USA det. Jag hoppas att familjen åtminstone ger mig en chans och pratar med mig innan de bestämmer sig vad de tycker.
Idag är det lagom kallt ute så jag ska nog ta en tur på skidorna när Wilma kommer hem. Vi var ute igår också och det var härligt att åka lite. Fast det var lite svårt eftersom det har snöat så mycket. De gjorde ett nytt spår igår kväll men det har ju snöat efter det så vi får se hur spåret ser ut idag!
Här går det undan! Internet har varit borta idag så jag vet inte riktigt när jag fick matchningen men jag har redan fått en. Det är otroligt vad snabbt det går egentligen! Familjen verkar jättebra, stället de bor på verkar dock inte lika bra men det struntar jag i vid det här laget! Jag vill bara få en familj! De bor i alla fall i Shadyside i Pennsylvania och har en dotter som är 2 år och det känns ju toppen. Att ta hand om ett barn skulle ju kännas mycket mer lättsamt än tre. Dessutom så reser de mycket i den är familjen och det tycker jag också om så det är possitivt. Men nu gäller det att inte bli så uppspelt igen eftersom de kanske försvinner och jag är less på att bli så besviken. Jag ska inte förvänta mig för mycket helt enkelt även fast det är svårt! Bara att vänta på att de ska höra av sig, om de gör det...
Idag vaknade jag upp med en dålig känsla och jag hade rätt. Familjen var borta och jag känner mig väldigt besviken. Vad är det för fel? Är inte min ansökan tillräckligt bra? Det känns som att alla familjer som jag tycker verkar bra försvinner och de som jag inte tycker verkar så bra tar kontakt... Det blir till att hoppas att nästa matchning blir den rätta, det känns som om jag har skrivit det jättemånga gånger nu! Jag trodde aldrig att det skulle vara så här jobbigt att vara i matchningsprocessen. Man går och tänker och funderar hela tiden så det känns som om det aldrig är en lugn stund i huvudet! Jag vill ha en värdfamilj nu helt enkelt!
